På den nya
ishallens flygelvägg
mittemot gymnasiet står
med meterhöga versaler

S T U D E T 2 0 1 4

Innan vi träffades
såg jag grönska och blommor
nu ser jag bollpilar och syren

Närheten till livet varierar
från att vara en betraktare
till fullständig närvaro

I tonåren blev verkligheten
ett tvång att övervinna

Den medelålders mannen
visste varken ut eller in

Som ålderman förstår jag
att det mesta förblivit osett

Skogsduvan jobbar med sina vingar
och når till slut husets topp.
Den glidflyger från vårt höghustaket
Förvånas över fågelns orienteringförmåga
Vart är den på väg, vilket mål har den i sikte?
Frågor jag ställer till mig själv?

Nufokus allt viktigare. Lyssnade på tre personer
som fastnat i sina barndoms trauma.
Hur kan barndomens helvete förpesta
människor som närmar sig femtio år?
Det känns som jag i stort försonats med
min barndoms elände.

Vänsterhäntheten är dock inte accepterad.

Konflikten mellan grundskolleläraren
och min far. Minns hur de käbblade
i alléen utanför vårt hus, om vad
vet jag inte.

Minns också min morfar som jag träffade
för första gången. Han bankade på vår dörr
och min mamma sade:
- Du lovade ju att inte höra av dig!
Gråtande stängde hon dörren.

Efteråt fick jag höra att min morfar
livat upp Café Continental med att spela
på deras piano i det innersta rummet.

Han hade överlevt som stumfilmspianist
i Lund under många år. Men hamnat
på S.t Lars sinnesjukhus när han inte
kunde försörja sin familj.

Häromdagen fick jag ett brev från en jurist
som har hand om arvet efter min morfars sons
kvarlåtenskap. Frågan var om jag accepterade
hans testamente eller nöjde mig med att ha tagit del.

Det är närheten till havet
jag saknar hela tiden

Dess ständiga dagliga förändring

Morgonljuset över havet har en klarhet
som jag inte finner någon annanstans

Idag känner jag mig drabbad
av slentrian:

Vem vill karriärsplanera en 72-åring?

Jag fann musiken och ett instrument som gav mig gåshud.
En kontrabas spelad av Ray Brown i Oscar Petersons trio.
Ur en CD-samling som heter "exclusively for my friends".

Modet att utvecka en improvisation ur ett givet tema är
en konst jag försöker med ord men sällan lyckas med.

Köpte en klarinett på internet som underhåller sambons
barnbarn med Bä bä vita lamm och Mors lille Olle.
Kanske ett par privatlektioner skulle kunna få mig
att spela bättre igen.

I tonåren spelade jag sällan efter noter utan mera
på rent gehör. Skolbandet bestod av gitarr, piano,
trummor och min klarinett.

Jazzens standardlåtar satt i ryggmärgen.

Stefan Einhorn menar
att det finns två hypoteser:
att gud finns eller inte finns.

Han hävdar - efter studier
i jämförande teologi
av världens religioner -

att den första hypotesen är
mer kreativ än den andra;
att gud finns

Det sägs om författaren
Lars Gustafssons författarskap:
att det är gåtan som är svaret

Båda tycks hamna i en uppfattning
som jag delar, nämligen mystikens
centrala roll i mänskligt liv.

Prästen analyserade
tre av bönens funktioner:
att bli förlåten gentemot det förflutna
att känna tacksamhet i nuet och
att be om hjälp inför framtiden

Ute med hunden
möter man män
i T-tröja och kortbyxor
trots ensiffriga plusgrader

En del klär sig för årstiden
andra efter temperaturen