Går, oförtrutet -
på den långa väg.
När kommer jag fram?
Mitt barn, osnutet,
bakom mina steg,
sprungen ur min stam.

En avsågad gren,
förvisso, han är !
Kom till där, en gång,
- mellan mina ben;
En kärleksaffär, -
satt utom allt tvång !

Och, i dagarna --
såå sjuk jag varit!
Close to Death, again!
Bort till Sagorna,
den käre farit;
Har, nog, ingen vän!

Jag får kurera
både kropp å själ !
Men, vill inte ge
prover till era
förmätna Befäl, -
- som Söndring vill se!

Dags å resa sig !
Ur deras Kontroll
och politik, sned !
Vill ej offra mig --
- å kan se - på håll :-
-Tiden gått ur led !