Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  Min son, 42 år - har skitit tillräckligt på mig, nu !


Snorre å jag



Han skapades ur mig
med hjälp utav en till.
Han uppenbarar sig --
blott så mycket han vill!
Å, ska ha en snygg tjej,-
- blir, annars, en lipsill !

Mig, - hans verkliga Mor,
ger han ej mycket för !
Han tycker jag mig skor
på´n å dessutom -- stör!
-Se upp, för Ödets klor, -
- rätt vad det är, - du döör!!

Vem av oss är starkast
om vi jämför oss 2 ?
Skriver här ett utkast
om mina minnen, blå ...-
En av oss är barlast
i Relationen, - då!

Du ville inte ha mig !
Å, lämna mig och drog!
Än, sen, vill ej ha DIG !
Å, nu får det va´ NOG!
Mitt fel var det, ju, ej --
hur som du hellre dog !

Du lever, ÄN, - tror jag!
Du dansar runt din Fán.
Kanske, ej MITT Behag...
- men hela, djävla da´n!...
Vi har ej samma Lag !
Du gjordes vid en gran !






Bunden vers av Marianne Räf
Läst 357 gånger
Publicerad 2015-07-04 19:26

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


KattenKin VIP
Frustration man måste får ur sig.
2015-07-05

P-E-H
En dikt med starka känslor och uttryck...

Välskriven och lite ilsken.

Bra diktat!
2015-07-04





  < Nästa text
< Föregående