När tiden, den står still --
och de får som de vill,
deras Revolution
sätter käppar i Tron
på ett alternativt --
å mycket BÄTTRE Liv ...

Jag tror, då, inte på
sånnt som jag fordom såg.
Döden var bak´ vart hörn,
slagkraftig, - som en björn!
Jag föll och den mig tog, --
medans Lucifer - log !

Å, - hur är det, väl, NU ?!
Saknar ett hållbart - DU !
Som ser mig som jag är !
Kanske, håller mig kär.
Trots, att ingen det vill --
att JAG ska räcka till !

Tänk, om det finns en man,
som allt det dära kan,
som ingen jag har mött--
Nu, är jag lite trött --
på att va´ tolerant
mot allt som ej är sant !

Lång tid skall passera.
Vet ej mycket mera.
Hoppas, dock, lilla jag -
Kärleken får, en dag.
Må, den komma, igen, -
- så snart det går, min vän !