Jag lever i en Tid, som är
fylld av fyrkantiga Besvär!
Rolös, är jag som en skata.
Mina dagar är ej lata, --
å jag vill komma guden när !
Ni hört, hur jag brukar tjata!

Nånn vill äga Hans Mandoms Grej, -
tar Ingen Hänsyn, alls, till mig!
Hon vill va´ Hans 'Andra Kvinna'!
Själv, vill jag se henne brinna.
Får hoppas att allt ordnar sig !
Hur ska den Maran försvinna??!!

Hon trängde in mig i ett hörn,
med en blick, hos en ilsken örn.
Det är dunkla minnen jag har.
Sen, fanns jag icke längre, kvar.
Hade fått mig en dödlig Törn;-
En sanning, - mindre underbar!

Fick jag en man, hon honom tog!
Snabbt å hårt, fick, visst, inte nog!
Hon hade Makten, har det, än!
Men, jag ska hugga henne, - sen !
Vore skönt å se, när hon dog !
Vid bästa tillfälle, min Vän !

Då, ska jag frossa på den karl,
som hon bestulit mig på har !
Jag VET, - hon har i Grunden, - FEL !
Ljuva ting kommer mig till del !
I Grav, skall gå - all skit som var !
Å, vinnaren står stark -- å hel !