Jag växer ur snäckan,

kroppen som jag kånkar på!

Andens Ljus, ~~ som en vit

brand, -- lågar i Själen --

å gör en djärv Ansats, som

för att lämna kroppen å fly

Allvärldens Väg, medan tid är.

Det är nyårskväll å jag

glider ur höljet av den tid, -

- som, ännu, binder mig vid det, -

nu, -- döende, gamla året........--