Ligger på din arm,
levande och varm.
Blott, i Fantasin, -
- som en medicin --
mot den trista harm;
Jag gör en glad min.

Dock, blir spegelns svar
mer en grov grimas !
Jag är ensam här.
Det är till besvär --
å ej ha Sällskap
av nånn att ha kär!

Totalt allena
i dagen, sena.
Men får, väl, stå ut.
Det är ej akut,
vill jag, nog, mena !
Mitt liv är ej slut !

Än, kan jag finna
lycka som kvinna !
Kan ta nåra år.
Mot Framtid vi går.
Man den må spinna, -
å får vad man får!

Å, Världen förblir.
Vakta ditt Revir !
Vinner det Goda ?
Det kan man förmoda!
Kanske, att du blir
kysst av en groda !

Å, får ett fint Lir !