Tiden här är rätt sned.
Tusen fagra löften,
dig givna under ed,
skjuter, sen, från höften,
förhoppningarna ned.

Du fick dem till livs i
god tro,- men blott en vals,
ett lurendrejeri!
De uppfylldes ej alls
- bara stal energi.

Den energi du haft,
närd av falsk förväntan -
på Lyckas söta saft,
vilket skapat längtan,-
men sugit dig på kraft!

Istället, för glädje -
besvikelse smaka
du fick, - å medge -
du vill skallen raka,-
- likt Anna Själv Tredje!

Du hade hoppats på -
guld å gröna skogar,
som du blev lovad, så -
nu, spänns dina knogar!
Smäll på käft ska han få!

Över lik vill du gå!