Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I hans gula fåtölj


Grön, var dagen,
som for förbi.

Levandets ängder
flimrar av sol.

Barndomens kalas-puffar, - -
smaskiga i Småland!

-Gråt inte, Puppe, -
jag står dig bi!

Tålamod och tro
växer i Idyllen.

Stuvningen, - som förr -
ger en sur eftersmak.

Sömnen imorse,
genomsyrar kroppen.

Tiden inväntar sin
eviga fortsättning....

Bedövningen släpper och
Staden vaknar.





Fri vers av Marianne Räf
Läst 622 gånger
Publicerad 2013-01-25 18:35

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  ej medlem längre
bra.. om tiden
2013-01-25





  < Nästa text
< Föregående