Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag kom in


Jag kom in
från ändlösa vidder.
Detta var en punkt
i den verkliga mitten.

Istappar hängde ned,
snön stod hög, utanför.

Runt stugan fanns det
ett upptrampat spår
från tusende kliv.

Jag förstod att jag måste fortsätta
vid soluppgången.

Sedan, minns jag ej vad som hände.




Fri vers av Marianne Räf
Läst 182 gånger
Publicerad 2013-01-28 01:02

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share






  < Nästa text
< Föregående