Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  Ängbykliniken 1997.


Längta bort



Sjösjuk av alltför
mycket medicin.

Vården knådar mitt ansikte
som mjuk pepparkaksdeg.

Man bevakas minutiöst, det
kväljer i andningsrummet.

Blott ett visst mått av tid
kan förhöja ögonens glans.

Skulle hellre bo uppe i bergen
i frihetens grottor.

Du kunde anlägga skägg
och uppvakta mig som vildman.

Vi kunde leva på
lingon och kantareller.

Jag skulle rista in dikter
i stenen - som minne.










Fri vers av Marianne Räf
Läst 285 gånger
Publicerad 2013-02-15 11:49

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  ej medlem längre
Det här är poesi för mig! Starkt, berättande, med ett språk som inte lämnar allt uppenbart och entydigt.
2013-02-15





  < Nästa text
< Föregående