Finner mig med
öppna ögon inför
alla detaljer
i solljuset.

Morgonrocken på
stolsryggen, kladd
av citronsaft
på nattduksbordet.

Världen är påtaglig
när man är vaken.
Då är det tydligt
att allting finns.

När jag sov
närmade sig formationerna,
tveksamt, - som reflexer, -
ett kanskevara.

Jag trodde väl
ingen visste av mig,
hörde ej mina
egna snusningar.

Men nu kan jag se
den yttre strukturen;
långt bortifrån anar jag
rymdens rop.