Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  Långvarig kärlek.


En att lita på



Vi står på Toppen.
Vad sker med kroppen.
då den råa vind
stryker mot ens kind,
kysser ens nerver,
tar av reserver?

Minnet av en man:
Ingen var som han,
snäll han var som få,
kunde mig förstå;
Oj, då, - kära nån!
Tänk att vara sån!

Han är Nummer Ett!
Sötaste jag sett, -
- en som sig brydde
och inte flydde -
från Rom till Jemen -
- undan problemen.

Utan stanna kvar, -
som en riktig karl,
var mån om allt liv, -
kär och positiv!
Föredöme för
allom, stor Charmör!

Vår Saga är lång, -
är en Hymn, en Sång!
Det bästa Livet
mig nånsin givit.
Så roligt just HAN
blev MIN lille man!

Hans namn: Gullefjun
( av mjukt silkesdun).
Han på allt vände!
Vad sedan hände?
Vi skulle skiljas, -
- emot vår vilja.

Död skilde oss åt.
Jag skvala av gråt!
Jag honom saknar,
var gång jag vaknar.
Och, på kvällen, sen --
under månens sken.

Men jag har en tro
att den käre Bo
ännu är vid liv!
-Kom med raska kliv -
tillbaka till mig -
- för jag älskar dig!











Bunden vers av Marianne Räf
Läst 309 gånger
Publicerad 2013-05-03 21:39

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


Lars Hedlin
Berörs inom
2013-05-06

mysing
underbar kärlek som är
få förunnat att få uppleva...
ni ses igen :)
2013-05-04

ResenärGenomLivet VIP
Minnen, saknad och hopp...allt i samma dikt...fint...
2013-05-04

  ej medlem längre
Berörande stor kurva av och om kärlek i denna dikt!
2013-05-04





  < Nästa text
< Föregående