Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  S:t Görans Psyke, vintern 1997.


Inlåst



Tigande molnskyar
glider genom min frihetsvy,
bortom fronten av
hospitalfönster med
dubbla kors av
gråmålat trä och
med plåtbeslag som
skall omöjliggöra
öppnande för vädring.

Hämndlusten kryper skalbaggar
runt hälarnas svidande krans.

Läkarna rynkar näsan.

Citronella imitera typ indianynglings
medvetna, menande profil, - ganska bra,
igår, vid Tittis teckningstimme -
under Hyckleriets prognosering av
Timmen Noll ---------

----- som aldrig kommer igen!








Fri vers av Marianne Räf
Läst 200 gånger
Publicerad 2013-06-28 15:32

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share






  < Nästa text
< Föregående