Tidens hav
slår sina bränningar
emot samtidens stränder.

Det drar en vind
över Östersjön,
vår hemorts vatten.

Gravarna slukar
de döda
i den svarta jorden.

De levande
vittrar långsamt,
vandrar igenom sina dagar.

Livets sälta
kysser våra kött,
sjunger i våra blod.

Kropparna ska dö,
men andarna
dansar för evigt.