Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  Klockorna tickar på...


Medan tiden går


Hösten kommer och ger eld
i träd, buskar, snår.
Det har blivit årets kväll,
medan tiden går.

Några herdar på heden
vallar en skock får.
Det rycker uti leden,
medan tiden går.

Mor knöt sidenrosetter
i mitt barnahår.
Nu, skyls det av sjarletter,
medan tiden går.

Snart väntar jag väl mina
första gråa hår.
Man sprängs väl av en mina,-
medan tiden går!

Om man ej blir en riktigt
gammal senior,
som tar sig fram, försiktigt,
medan tiden går.

Som gräsrötter i grunden
vi längtar efter vår.
Jag lever mest för stunden,-
medan tiden går!








Bunden vers av Marianne Räf
Läst 256 gånger
Publicerad 2013-07-11 16:42

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


ULJO
Bra rimmat här
2013-07-11

  Dan Myrbeck
Sitter och skriver
en kommentar,
medan tiden går.

Hoppas den dig
glad får!
2013-07-11





  < Nästa text
< Föregående