Hon trevar
efter lyset,
tänder det och ser
sin långa skugga
på väggen.

Typen har lämnat
kvar ett fat med
en stor hög räkskal.

Igår, var hon
på cafét, igen.
Författaren var
där, nu, också.
Det klack till i henne.

Hon sökte hans blick
och fann den i
ett litet hörn.

Den riktades mot
henne i dunklet,
som mot en hägring
ute på polarisen,-
ett varmt bo.

Hon sparde den blå
elden i blicken och
tar fram den, nu.

Den förstärker morgonljuset.