Minns, stalledrängen, - Gus!
Hans namn, etsat sig fast,
i mig, som rågblont Plus!!
Älska´, likt en gymnast...
ledde Tidens Cirkus !

Så underliga har --
våra vägar varit! ...
Ibland, - ett lyckligt par...,
... sen från varann farit.
Sorgligt, - för han var rar!

Undrar, om jag finner - -
honom, åter, nånn gång ?
Jo, kanske, jag hinner
om jag tar ett Stort Språng-,,,,
Ja, Spinnrocken spinner ! - - - -

Är all vår Möda värd
nått? Kan man lita på
att man EJ är fel-närd,
- så man aldrig mer får gå
i gröna lundars flärd !?

Jag tar min medicin --
mot Sorgen efter Gus.
Ska le, - det blir ett grin.
Jag minns vår Sista Puss, -
- så olik allt, - som finns!

Över Vattnet -- en Rök;
en Eld i Himmelen !!
Är allt ej, blott, ett Stök?!
-Här hjälper ej, min vän, - -
-- Nått litet Flyktförsök !-