Ser

mull fylla tyg


Hör

diken stilla sippra


Hasar Ödet.

Väntar tre soldagar




Bryter nästat dunkel

Sprickor

Öppnar trumman

Sprickor

Bottenfrusna källor

Sprickor


Gör facklad nattstig där svartklädda fåglar dansar
medan månbetten smeker i en Vindkysst skörd


Lyfter,

trycker mark och berg hem till Gudablodet