jag tror du röker för mycket
men jag vet varför
du vill skyla din blick bakom dimridåer
men ibland glömmer du bort röken

det är innan du blundar
för att se om jag är kvar
när du öppnar ögonen igen

och jag ser hur dimmig du blir ändå
när du enstavigt skyddar dina ord
definitivt medveten om begäret

över en askhög
där fågeln Phoenix en gång flög
säger du "Tänd mig"

och när jag stryker min tändsticka mot utplånandet
är jag rädd att jag skall brinna upp
för dina fjädrar är de vackraste jag sett

och jag har bara
min svavelosande svandans som skyddar mig
när du återigen blinkar