Skulle hon ljuga eller säga som det var,skulle de tro henne?Antagligen inte,hon var bara en kvinna.Till sist bestämde hon sig för att berätta.De fick tro vad de ville,hon visste sanningen.

"Ja,jag har sett honom.Jag antar att ni redan sett gravplatsen.Han ligger där nere.Jag dödade honom,men det var självförsvar.Han försökte våldföra sig på mig och han var onykter.Jag är ledsen att det blev så."Herr Warghs blick smalnade och han sade hotfullt:"Varför ska vi tro på en kvinna som lever i skogen?Det var säkert ni som lockade honom.Alla kvinnor är likadana.Jag ska gå till kyrkan och berätta.Min son var en fin man!Jag hoppas ni kommer till helvetet där ni hör hemma."Han och tjänstefolket gick sin väg.Liv stod som förstenad på stället.Som hon hade gissat trodde han inte på henne.Kyrkan skulle inte heller göra det.De var rädda för mäktiga kvinnor.

Herr Wargh gick med bestämda steg till kyrkan och bad om att få prata med pastorn.Han visades in i ett ljust rum och bakom ett grovt träbord satt pastor Ludwig."ja,vad gäller det?"
Herr Wargh sade bittert "Jag vill anmäla en kvinna som har mördat min son.Hon bor i skogen som ligger nära min gård."

Ludwigs små ögon blev uppmärksamma och leendet var ondskefullt."Det är häxan!"utbrast han."Jag visste att hon skulle göra något sådant tillslut.Göra gott för folket sa hon.Ha,hon är som de andra lömska häxorna.Självklart ska vi fängsla henne och hålla en rättegång."Herr Wargh log blåtet."Blir det om några dagar?"
Det lovade Ludwig.Han var mycket nöjd.

Pastorns vakter arresterade Liv och hon följde med utan bråk.Hon visste att det var lönlöst att kämpa emot de starka männen.Hon fick sätta sig i förhörsrummet.Till sist kom pastor Ludwig in.Han gick med behagfulla steg.På de feta små fingrarna glänste stora safirringar.De små ögonen glödde av makt och han sade till henne "Så häxa,nu har du visat hur du egentligen är.Ondskefull och förstör fina män."

Liv sade med arg röst "Jag är ingen häxa och det var självförsvar!Jag hjälper faktiskt människor som är sjuka.Ni vill inte tro på mig,det vet jag,men jag vet iallafall sanningen."
Ludwig småskrattade."Ni häxor ska alltid hitta på försvar.Ni tror ni är så kloka."Han hånade henne och njöt av det.

Livs gröna ögon var kyliga när hon sade "Ni pastor verkar också tro att ni är klok.Bara för att ni är pastor.Men jag tycker inte ni är värdig att representera Gud och Jesus.De står för godhet men något sådant verkar inte ni ha."Ludwig gav henne en örfil och utbrast "Sköka!Tror ni att ni kan säga vad som helst?Jag sköter mitt arbete utmärkt.Detta var droppen!"