jag rosar din själ
jag berusar ditt jag
av nåder likaväl
och natt som dag

minuter exploderar
av rusande hjärta
och din blick regerar
skapt av vår lättja

borta är verkligheten
med fantasi i vår stund
svunnen är fegheten
i ett tidsförpestat förbund

jag rosar din själ
med ren tragedi
jag trånar om ditt jag
i otrohetens anarki

vi existerar här och nu
med stannande klockas tidskäl
med kärlek född ur ett tabu
jag tidslöst rosar din själ