Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ett barn till låns, 10

Dig har jag dragits med
Ialla år
Jag har försökt se dina goda sidor
Jag har försökt se dig som tillgång
Tänkt...
att alla är vi olika
Men vi är lika goda ändå
Jag har blundat för allt som sårat mig
Men nu...
Nu måste jag säga det
Kan inte hålla det inom mig längre
För jag vet
Jag har alltid känt det på mig
Du har aldrig tyckt om mig
Inte ens försökt
Bara accepterat mig
För att du måste
Du är falsk
Du är elak
Du tänker bara på dig själv...
och dina kära
Inga andra runt omkring dig
Du är respektlös...empatilös och oärlig
Och ödmjukheten...var finns den...
Aldrig ett vänligt ord till mig du sagt
Som jag gick och väntade...på att få höra dom
Bara vänlig hövlighet
För att du var tvungen
För att du inte hade något val
Nu... du börjar försvinna ur mitt liv...
Men...med det goda i mitt liv
Det tar du med dig
Du har vunnit din kamp
Och jag har förlorat
Och nu ser du till att han förlorar mig




Fri vers av Anna Nyman
Läst 487 gånger
Publicerad 2010-08-22 18:15

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share






  < Nästa text
< Föregående

Författarens senast böcker
Ett barn till låns...
* se alla