Militärgröna gummistövlar hoppandes i vattenpölarna
Asfalten mörknar i allt det våta som sipprar ur molnen
Droppar faller strilar
och sprider sig över världen

Löven talar till henne i höstvindarnas vinande
De talar i färger
Explosiva nyanser från grönt till rött
och sen lämnar de henne
ett efter ett

Dessa värmande filtar och tekoppar
Hon ger dem en chans varje år, likaså elementen
Besviken gråter hon ut i regnet
där tårar inte syns
Försöker värma sig med att tända ljus
men barnet inom henne är nerfruset sen länge

Hon behöver en vår men hösten är redan sen
Trädklättringen är riskabel men nödvändig
Att klättra upp, att klättra ner
Åldersstegen är avkapad och hal

Stövlarna slinter