Det är höst i tätorten
löven har fallit ner
glada lyser färgerna
de som ögonen ser

Det är rofyllt i parken
där som fåglarna log
nu en linje på himlen
som den rakaste plog

En sommar i skogen
med kvittrande sång
nu en resa till värmen
så besvärlig och lång

Ledarfågeln är gammal
men kunnig och van
i en tjärn under vingen
syns kärlekens svan

Färden går över riken
över berg och vatten
vilan den är sparsam
så även under natten

Snart äntrar de stranden
i ett land långt borta
här är vintern besvärlig
och dagarna korta

På en udde nära havet
hörs nu deras kvitter
rastlösheten tar över
och i benen det spritter

Så sitter de i palmerna
och spelar som mest
längtan den är stor
till där livet känns bäst

Det är vår i tätorten
värmen kommer igen
snart är plogen tillbaka
det har jag på känn