En hinna av flott
på tét, sedan
smöriga franskan
doppats i koppen
på köksbordet.

Radion står på
i fönstret.
Ray Davies sjunger:-
-"You really got me!"
Dunket ilar igenom
hela kroppen och
blandar sej med
morgonens sega drömmar
som är kvar i bakhuvudet.

Skolväskan hänger
på stolsryggen.
Läxorna hann jag,
knappast, läsa.

Det var så mycket annat,
igår. Challe och jag var på
pråmen och pratade med
de långa pundarna där -
och sedan skrev jag
dikter och sjuka
noveller.

Jag går mot dörren, kunde,
ju, inte veta att jag
skulle kollapsa
i nerverna
just den här dagen!

Som när en ballong
spricker för trycket.