I mitt flyktiga liv har jag för tillfället slagit mig ner till en
tids retreat av meditativ kontemplation i en liten norrländsk
ort ,en häxornas bygd,där det förr brändes häxor,vilket de
förhoppningsvis inte gör längre,även om kynnet lever kvar
Här verkar alla ha sitt på det torra och har rott båten iland.
Ortsbefolkningen sitter krumryggade över köksborden och
ser skumögt ut genom fönstren,de smider illistiga planer,de
har nåt fuffens för sig,med skumrask och orent mjöl i påsen
det osar katt,det är ugglor i mossen,en nål i höstacken,lik
i garderoben och en hund begraven,och de är illmariga och
kroknästa och lägger näsorna i blöt,de rullar händer för plan
de ska slå i verket och rykte går från gård till gård,där var
och en är den andres fiende,men håller masken,de är på hel-
spänn och får intet gjort,utan var och en sitter de och väntar
på att något ska hända som aldrig tycks hända,och ingen vet
ut eller in.Men så en dag kom han då,han !som de förtröstat
sig på i ångestfyllda och skuldbetyngda stunder och gjort av-
bön till för sina synders bruk och alla lasters sinnliga befläck-
elser,nu var han här ändå,till sist,och det var just det de
fruktat : att han inte skulle förlåta dem för vad de gjort hon-
om,med att smäda,förtala,håna och korsfästa honom,och sed-
an utnyttjat hans godhet,så inför det skuldtyngda hot de kän-
de av sitt dåliga samvete,gick de man ur huse,för att återigen
korsfästa honom och denna gången avsattes en vaktpost för
att han inte skulle rymma igen. Så fel man kan ta på person
enbart på ryktets vägar,och som sagt : " Det brinner inga
offerbål längre,men kynnet lever kvar" så vill man försäkra
sig om vad för slags kynne,seder och bruk folk lider av,bör
man studera orts /länstidningarna.Att en främling kommer
och vill göra sig hemmastadd i en främmande miljö,verkar
alltid utmanande misstänkt och provocerande som utvecklas
till skvaller rykten förtal och misstänkliggöranden.
-
Spara bokmärke
Nästa text
Föregående
