Hur kunde detta ske
att allt blev så förjävligt
jag minns inte hur det blev så här
inte står ut med smärtan
men jag får inte bort den

Jag vaknar upp på mina söndagar
jag gör mina misstag i mina dagar
tog dig för givet att du skulle finnas där
jag kämpar på som vanligt
trots att du är borta för gott -- pappa
men jag bara fortsätter ler och ser något positivt
men någongång slutar denna krokiga väg

Mina blåa ögon-- börjar bli gråa
när slutade du fråga hur det var med mej
jag blev så irriterad mer och mer
folk inte fattar att dom ska lämna mig ifred
dom fattar inte att dom sårar mig
irriterar -- sårar -- sviker -- alltmänt spydig
vad har jag gjort för att förtjäna detta

Du som är den enda tryggheten i mitt liv
det enda som funkar i mitt misslyckade liv
du är där orkaner bildas till havs
men du sa till mig att inte vara orolig
jag är orolig -- du är den enda som funkar i mitt liv
du är den mest betydelsefulla personen



i mitt liv..