När alla andra hade valt varandra
var det bara Överström kvar.
Först hade det känts befriande,
att slippa vara med i deras spel.
Överström kunde ingalunda ha
valt en skönare belägenhet själv,
tyckte han. Men ju fler skojiga år-
gångar som fyllde hans bokhyllor,
desto närmare anade gubben det
smärtsamma faktumet:
Överström är redan med och
spelar! Han har valt den ensamma
rollen. Härinne dyker liknande upp
därute. Alltmer tid vigs åt skärmen.
Genom denna grunnar gubben över
vad de andra nyligen haft för sig...?
Samtidigt undviker Överström noga
att sätta egna, fula fläckar. Skärmen
skall helst räcka åt hela universum.