När en tår trillar ner
från vardagens kind
då blir sorgen svår
och så tung att bära
när vänner sviker
tar gråten vid
och rosen taggig
så svår att beskära

Men kanske det finns
någonstans en väg
som leder till räddning
en undangömd skreva
där tårar kan falla
för glädjens skull
där ont kan få näring
och taggig ros kan leva

När gråten sig reser
runt det inre så svag
och tusende tårar
de vållar oss smärta
en blomma så vacker
där vissnar och dör
som varit vårt allt
för själ och hjärta

Men kanske det finns
en trädgård någonstans
med jord så mullrik
och där tårar blir vatten
kanhända där växer
med prakt så stor
en ros med kärlek
som blommar på natten