Dofter av minnen, -
uppbragta Sinnen --
likt sprängda novor
ges Ingens lovord, - -
men snygga linnen
kan va´ bra Gåvor!

Vill, gärna, vandra
med dig och andra
mot Himmelens rand -
till Lyckans blå Land!
Må Ingen klandra
min tunga och tand!

Jag skyndsamt rumlar
bland röda humrar.
De luktar ej skit, -
- frestar min Aptit!
Kanske, jag slumrar -
till i nånn skön Svit...

Där, kan jag drömma
om famntag, ömma -
- i en bättre Värld.
Vid Morgonens härd, -
se Ljuset strömma
över all min Flärd!