Beredde mig en Vard
på pasta, räkor och
dyrköpt kosttillskott.

Var på flykt undan
Världens griparmar och
plågande skrattsalvor.

Överallt darrade det
hånande Helvetet av
lust att sänka mig!

Kunde jag tro på Gud -
efter Djävulens svarta,
skrikande Sabbat?!

Varför hade Herren
övergivit mig? Kunde
jag tro på NÅTT?

Så, vändes blicken -
- Inåt! Och, jag fick se
en trofast, lojal själ!

Ah, jag får SJÄLV stå
mig bi! Vänskapen -
kommer INIFRÅN!

Det kändes tryggt!
Som av en värmande,
närvarande Vän!

Lutade mig mot detta
Faktum och slöt in
mig i min egen Famn!