lite avskilt , men stilla
lutandes
trillar jag åt sidan, där du står och vilar,
som friska vindar
på en skön gräsplätt,
somnar jag eller trillar,
av allt jag sett är du den ända,
som vackert regn med vattenbrist
faller du längs min hinna,
om det jag såg var äkta
då är min sorg det samma,
utan att beröra
med närheten
som andas