Författaren   har  inget  som  helst  ansvar  för
det han  förmedlar i  sina  texter, då  han  end-
ast  utgör  ett verktyg, eller vittne i  att  återge 
sakernas tillstånd så som de föreligger,
ungefär  som en kamera återger  bilder  av  en
verklighet, men för att författaren skall kunna
tillgodogöra sig ett  tillförlitligt rykte som seri-
öst noggrann med synbarlig god iaktagelseför-
måga   och  skärpa  vars  referenser   verifieras
genom  noga  genomförda  researcher, där  lik-
heten med  en  reporter  är  jämförbar, åligger
det i hans eget  ansvar att inte blunda inför en
ibland obekväm verklighet.

De  som  däremot  skriver i biografisk  form  är
en helt  annan  sak, och  har väl  mycket  sällan
med en  återutgivning av verkligheten, att göra  
eftersom de  flesta biografier, ofta är en litterär 
skönmålning eller försvar av sin egen självbild,
som  man  kan  finna inte  alls  är  den bild om-
världen  har  av den  personen.

Även  de  skildringar   vissa   journalister  ger  i
sina  medier,  kan  ibland  visa  på  en  förvräng-
ning av  den  verkliga  sanningen, för  att  mani-
pulera läsarna  tro det dom  själva  tror, där  de
ofta vittnar  falskt, för  skyddande  av  brottslin-
gar, vilket innebär att om  de avslöjas  kan  åtal-
as  för  falsk   tillvitelse   och  vittnesbörd   samt
skyddande av brottsling,därefter stämmer man
tidningen för förtal och kräver den på  ett ruine-
rande  skadestånd  så  den  går i konkurs, för så
kan det gå  för de som leker med  sanningar och
lögner.
-