Bleka flickan flög iväg som fjärilen
mot en döende dag
bild anden som skapade nya illusioner
det verkliga verkligheten satt i hennes egen hjärna
bleka flickan var prinsessa i sitt eget sagoland
där Hon fick dansa så länge hon ville
med Jack Skellington
till tonerna av Alice Coopers 18 års ångest
svarta kajaldroppar
och läppar röda som blod
syndens färg
fjärilsvingarna flortunna och känsliga
mot den nalkande stormen
ett porlande skratt fick henne att blomma ut
och hon blev vackrare
nu när inget fanns kvar
hon ville dela glädjens rus
tillsammans med alla sina vänner