Själens låga sprakar, hetsigt,

i gröna gnistor å flammor.

Jag faller ner emot

det Undermedvetnas sjö.

Sockrad lekamen vrider

sig uppåt i det Levandes

plastartade, röda Rymd.

Är rädd, jag gjort bort mig

för nåra vänner, poetkollegor!

Blir så ivrig, ibland då det

handlar om det heliga !

Har en, ganska, introvert

läggning, - mkt handlar om

mina egna göranden å låtanden!

Små tankar svävar, som vikta

papperssvalor över bottenlösa djup...

Kanske, är jag tokig, - men well, oh well, --

behöver förstående vänner ..... !!