Det har funnits och finns ännu många märkliga personligheter som genom tiderna aldrig gjort något ont,de har överhuvudtaget inte gjort någonting,men trots detta blir folkets rov,där de utpekas som syndabockar för allt möjligt ont.

Man har spekulerat om "förbannelser" "karman" och "hemsökelser" men de är bara ovetenskapligt hokuspokus utan några som helst logiska underlag.

En mer verklighetsförankrad förklaring är att det räcker om de är ensamma och inte tillhör någon folkgrupp.

Ensamhet betraktas ur en "Lex non scripta" som något hotfullt och farligt,där man misstänka att de inte är normala som flock och massmänniskorna i landet "allas lika värde"

Till trots detta är det just de solitära avvikarna som utvecklat konsten,litteraturen,musiken,läkarvetenskapen mm