Den betänksamme flanören stannade till
vid ett antikvariat i vars skyltfönster han
fäste blicken på ett människokranium.

Därefter finna vi den betänksamme flanö-
ren i sitt hotellrum med kraniumet framför
sig på bordet.

Han förundras och fantiserar över den
hjärna som däri bott och nu borta i detta
hålögda tempel tömd på allt.

Detta kranium visade sig vara flanören
själv.

~