I hjärnkirurgens poetiska verkstad fortsatte den poetiska verksamheten med att stycka dikter till aforismer och maximer.

Det sågades,bankades,slipades och filades nätterna igenom,tills dikterna förvandlats till något helt annat än de en gång var.

De rester som blev över efter redigeringarna lades undan i ett separat förvar,som minne över vad det en gång aldrig var som blev nåt annat än vad det kunde blivit.

*