Den skönhetsdyrkan och kärlek
som den grekiske hjälten Orpheus
hyste för sin Eurydike,blev också
hans fall,efter det löftesbrott han
ingivit till Karon och Hades,
att inte vända sig om och se på sin
kära emedan han fått löfte beled-
saga henne fr dödsriket åter till
livet efter att hon dött av ett giftigt
ormbett.

Genom att han inte kunde avhålla sig
från att se på sin vackra Eurydike
förlorade han henne därför för evigt.

Med sin sorgsna ballad förirrade
Orpheus sig så in i Thrakiens skog
där Thyiader eller Menader som är
kvinnliga vilda och galna tillbedjare
av guden Bacchus vilka inte gick att
föra resonabel dialog med och som
under extasiska danser blev besatta
i extas av ohämmat våld,sex,berusning,
och självskadebestraffning slet de bok-
stavligen Orpheus i stycken när de såg
honom av vilken endast hans huvud
återfunnits vid Lesbos strand.

Ingår som nr 190 i "Litterära brottstycken"