Du står med ett ben på
var sida om cykeln
I en timma och trettiotvå
minuter var du hos oss
på snabbt besök.

Dina ögon talar om
sorger och lyckan
och om sånt som inte borde varit.
På dina händer står det skrivet
om en kvinnas hela längtan.

Jag vet om dina sorger.
Din rygg talar till mig.
Dina axlar gråter
du sörjer det som inte var.

Jag vet om din längtan.
om den nya dagens morgon
alltid så gammal för dig.
Din blick rymmer
kvinnorgenerationers vanmakt
den är din.

Men ingen skall få röra i ditt inre
inte skaka om dig och
tvinga dit att se i mörkret.
Du är ju stark och seg och
det vänder alltid nån gång.

Likväl är du skör och läcker som ett såll
Jag kan inte spara alla dina droppar
Och du vet att jag har samlat många.
Men nu ber jag dig att släppa efter och
rinna ut och vara salt och platt och intet.

Så kan du se den du är ämnad vara
ditt livs speglingar.
den kärlek som du gett
i överflöd och ur aldrig sinad källa.

Som lärt oss barn att älska.
Den har du glömt.
Och all din givmildhet
som lärt oss ge.
Den trodde du inte fanns.