Nu ska vi tala allvar!

Ingen vill investera, utan att tjäna något på det.

Vad har ni att erbjuda de här viktiga människor,
ni ber om det viktigaste, vi kan få tillgång i detta
en ny klänning, nya skor eller kanske bara en ros
tror ni vi kan bygga ett helt hus bara på fantasier
förstår ni inte att hårda jobbet det ni vill ifrån nu
kommer allt närmre oss övar ni era röster dansar
ni uppmjukande i det vackra mönster som ni lärt
eller sitter ni på..hård stol och får kramp i röven?

Oj, vad arg du låter.

Ja, vad tror du, vi behöver investerare!

Men Gud, vad ska jag göra, ingen förstår..

Förstår! Säger du förstår till mig en gång till..

Nej, jag menade inte så,
våra kvinnor är sköra, mjuka och underbara.

Ja, Jag Vet, Vi Måste Ta Det Lugnt Med Dom..

Det är du som behöver få lite framgång.,
kan du inte försöka få Klara att investera
hon brukar ju du sätta på ibland, pengar..

Ja, jag vet
hon är väldigt givmild, får jag ge dig en kyss?

Mig?

Vet du hur mycket jag älskar dig!?

Har du några pengar?

Fan, måste du vara sån, jag lider av kåthet.

En annan dag kan huset som jag ritat bli verkligt.

"En annan dag?" Jag vill att varje dag ska njutas.

Vad ska jag skriva i breven till våra medlemmar?

Hm, den där med "grottan och manslemmen" är
ganska rolig;
"Manslemmen styr in i grottan, han äger hela sin
värld, tills den dagen den blir blodfylld, söker sig
in i grottan, vad han inte vet är att det också där
finns investerare, så lemmen krymper nu tillbaka
och blodet återgår till huvudet, det huvud som är
det viktigaste en man kan ha, investerar huvudet"

Nä, det var ingen bra text.

Men Gud, gör det bättre själv då!

Kanske vi ska bjuda lite på oss själva, istället?

Ja, men hur då?

Vi har ingen erfarenhet av att få män till investering.

Ok, vi får rikta in oss på män med resurser.

Ska vi strunta i kvinnorna med..

Ja, för fan, inga kvinnor i toppen..

Nej, de söta kvinnorna vill vi leka med.

De är som kvinnornas små knähundar.

Mjuka och gosiga.

Och tänk, se dem bada i bassängen..

Underbart!

-Fan, vad jag vill bygga det nya huset,
sa livvakten till sitt öra skyddsperson.

(Hör ni mig)

Det ekade i lägenheten och mörkret föll på.

Än är det långt att gå,