Vackra äldre damer med bettet kvar,
och gärna någon förmögenhet som
änka,är den sanne poetens moder,
älskarinna och hushållerska.

Det slanka idealet därtill är ett krav,
för den medvetne,kräsne med blick
av sensuella attraktioners skönhets-
ideal och orgiastisk akrobatik,
där små fasta bröstvårtor i sin
spetsfundighet visar på hennes
vilja till både oskuld och skuld.

Med förförisk poesi,
den torra furstinnans lemmar,
började fuktas,
skönjes hopp om liv,
även på en döende planet.

Att därtill få intaga en antikt grekisk
kroppshållning,liggandes på sammets-
divan,och diktera poesi,läppjandes på
vinets kärlek,är endast värdig en sann
poet,
medan musan svalkar hans svettiga
panna.

Inom dessa murgrönans valv
av dyrköpt möda,
beskyddad varde poeten,
friköpt från omvärldens domar.

En krans av lager omgärdar hans
panna som döpt på nytt av empatisk
skyddsängel.

De meditativa promenader i furstinnans
lagerlundar bland häckar och blomster-
prakter,mamorstatyer,näckrosdammar
och klättrande Humle,
skriver det verk som komma kröna
dess skald i naturens sköte.


*