Du känslolösa människa
som bara gör saker utan att tänka
Varför går det ut över mig.
Jag känner mig nedtryckt fördärvad
Jag kryper längre längre in i hörnet
Nervositeten stiger
Är rädd att göra fel
Jag får inte ut ett ord
Det kommer bara fram små pip ur min mun
Den självkänsla som jag en gång hade
känns gott som bortblåst
Inse den fakta att du är inte kapabel till nåt
Trycker på som ett svart åskmoln över huvudet på mig
Stänger in mig själv
Vågar inte att komma ut ur skåpet
Finns det några positiva egenskaper
En enda liten ljuspunkt
långt där inne i den mörka tunnelen
Plötsligt ser jag en svag ljusglimt
Kanske hoppet är på väg åt rätt håll.
Jag håller tummarna så hårt
som jag bara kan