Under sextiotalets sista skälvande
sommar in i begynnelsen av sjuttio-
talet älskade och levde vi för dagen
som om morgondagen aldrig fanns,
i två nittonåringars blomstrande
ungdomstid.

Vi var odödliga och berusade av vår
ungdoms kärlek till livet.passionen,
musiken och vinet lyckligt ovetande
om det som heter framtiden.

Trots en värld som är som den är
och inte som den ska lever vi ännu
i den energi som är oss given,
vilken är outplånlig.


-