Jag slutar aldrig hoppas

att det ska gå bra för oss

för ibland känns det underligt att röra i ditt hår

som att se ett foto; minne

för vi är inte dom vi var

Jag är rädd varje dag,

rädsla för mig själv 

att jag själv ska avsluta det

jag önskar ska gå bra

Så patetiskt som att klippa av vingarna

utan att test dom

för att man är rädd att mista Dom

Vad är då rädslan?

Ett hinder, rykande ånga mellan oss

som inte syns

Jag slutar aldrig önska

för stjärnor faller även bakom moln