Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




  ...så förrädande, denna stress som tär på människor omkring oss...


Dit beröring inte förmår

Vart tog du vägen
du kära
stressen har målat
djupa veck i din panna,
förseglat din mun
och stramat upp dina drag

Hur når jag in dit
igen
till din livslusts kärna,
dit ord nu inte kan nå,
blickar inte ser
och beröring inte förmår
att öppna
ditt rum

är slutet


© Birgitta Wäppling, 9 november, 2007




Fri vers av © Birgitta Wäppling VIP
Läst 1046 gånger
Publicerad 2007-11-09 14:32

* Spara bokmärke
* Kommentera text
* Privat textkritik
* Skriv ut
* Spara som PDF


Bookmark and Share


  JJ VIP
Din dikt rör vid något i mig... Något som är igenkännande, hur man fjärmar sig från tillvaron under stark stress.. fin dikt! Mvh. JJ.
2007-12-13

  wilja
med relativt få ord bokstavligen penslar du fram längtan och víljan att nå igen, fram, bakom, inuti.. just äkta värme och medkännande är nog enda nyckeln att kunna beröra igen. och kunna öppna slutna rum.
fint och fyllt av empati.
2007-11-13

  Bodil Sandberg
Så fyllt av en medkännande värme ...en önskan att åter se det som varit i de ögon nu så oigenkännliga!!!Starkt och gripande!!!
2007-11-11

devilsangel
Empati och stor omtanke inför någon du inte riktigt når fram till..Åtminstone berör du i dina ord...Mycket bra!
2007-11-09





  < Nästa text
< Föregående