Nu lämnar båten makligt Styrsös brygga

tar genväg mellan kobbar, ut mot skär

för mänskor ut till skärgården som är

där vågor rofyllt varje själ betrygga

Snart inga längre för det faktum rygga

att storstads vardag skapar en chimär

som ikläds allt vårt längtande begär

av vårens dans och sång på Brattens brygga

då havet tar vår önskan i sin famn

och vaggar varje dröm så verkligt sann

då smäktar tanken vid var öbos värld

där ögonblickens äkthet förs i hamn

och stunders närhet avlöser varann

vid Styrsös andlöst vackra skärgårds härd 

© Birgitta Wäppling, 29 februari 2008