Då klockan visar tjugo över sju

och ingen vaknat till trots klockans rit

blir morgon strax till rusning hit och dit

när alla skyndar upp i ottans nu

Strax påkläds kläder snabbt som aldrig förr

och frukost äts helt hastigt utan ord

då alla gör sig redo för den hord

av måsten som finns utanför vår dörr

Dock lyser strumpors antal mäktigt udda 

när det är dags att ge sig ut igen 

- vart rinner timmars hägn i arla gryning?

Om du törs gå ändå så får du snudda

vid livets dagg i morgonen, min vän

känn vätans friskhet i dess skira dyning

©  Birgitta Wäppling, 15 april 2008