Solen gick i moln just den dagen,
regnet ligger tungt över mina axlar.
Vinden drar hårt i tallens krona.
just den dagen.

Tårarna väter min kind,
känslorna svallar i vågor.
Jag vill känna mig stark och oberoende,
men mina känslor har ett eget liv.

Jag går mot stranden,
ner mot vattnet.
Vågorna sköljer över stenarna,
och når mina bara tår.

Jag kisar ut över sjön,
känner stänk av vatten blandas med mina tårar.
Sorg är en jobbig känsla.
Vattnet kluckar vidare,
som inget har hänt.

Naturens klocka tickar,
som om mina känslor inte finns.
Vad är verkligt?
I min hjärna är det storm,
men naturen står som förut,
lugn och stilla.